Vi gör vinst, men pengarna finns inte
Så räknar du baklänges inför stämman
Fem rader på ett papper visar vad bolaget faktiskt tål att dela ut. Gör räkningen innan beslutet, inte efter.
Inför stämman räknar de flesta framlänges. Resultatet är klart. Skatten är dragen. Det som blir kvar känns som pengar att dela ut. Sedan börjar kontot tömmas på annat.
Jag föreslår att du gör tvärtom. Börja med pengarna som finns i dag. Dra av det bolaget måste betala fram till nästa stämma. Det som blir kvar är vad bolaget tål att dela ut. Det tar en eftermiddag. Fem rader på ett papper räcker.
Två ramar som redan gäller
Aktiebolagslagen sätter två gränser för utdelning. Den första är att utdelningen bara får tas ur fritt eget kapital. Den siffran står i balansräkningen, och revisorn har koll på den.
Den andra gränsen kallas försiktighetsregeln. Utdelningen ska vara försvarlig med hänsyn till bland annat bolagets likviditet och ställning. Den bedömningen gör styrelsen. Det är här de fem raderna gör nytta. Balansräkningen visar vad lagen tillåter. Kassan visar vad bolaget klarar.
Årsstämman ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets slut, enligt aktiebolagslagen. Räkningen ska alltså vara gjord innan styrelsen skriver sitt förslag. Inte efter.
De fem raderna
Ett räkneexempel. Tänk dig ett bolag med 28 miljoner kronor i omsättning. Resultatet före skatt blev 2 000 000 kronor. Det fria egna kapitalet är gott och väl tillräckligt. Styrelsen funderar på en utdelning på 1 500 000 kronor.
Första raden är pengarna på kontot i dag. Inte den beviljade krediten, bara det som faktiskt finns. I exemplet 3 000 000 kronor.
Andra raden är bufferten. Det är pengar som alltid ska ligga kvar, för sena kundbetalningar och oväntade fakturor. Hur stor den ska vara bestämmer du. I exemplet sätter ägaren den till 800 000 kronor.
Tredje raden är amorteringarna fram till nästa stämma. Titta i låneavtalen, inte i resultaträkningen. Amorteringar är inga kostnader och syns därför inte där. I exemplet 400 000 kronor.
Fjärde raden är investeringar som redan är beslutade och ska betalas kontant. Maskiner, fordon, en ombyggnad. I exemplet 500 000 kronor.
Femte raden är tillväxten. Ökar omsättningen binds mer pengar i kundfordringar och lager. Ta reda på hur stor del av omsättningen som är bunden hos er. I exemplet är det 15 procent. Bolaget planerar att växa från 28 till 31 miljoner kronor. Tre miljoner mer i omsättning binder då 450 000 kronor.
| Rad | Belopp, kronor | Kvar, kronor |
|---|---|---|
| Pengar på kontot i dag | 3 000 000 | 3 000 000 |
| Buffert | minus 800 000 | 2 200 000 |
| Amorteringar till nästa stämma | minus 400 000 | 1 800 000 |
| Beslutade investeringar | minus 500 000 | 1 300 000 |
| Tillväxt, 3 miljoner gånger 15 procent | minus 450 000 | 850 000 |
Bolaget tål en utdelning på omkring 850 000 kronor. Styrelsen funderade på 1 500 000. Lagen hade tillåtit det. Kassan gör det inte.
Ett påpekande om nästa års vinst. Jag räknar inte med den här. Den är en prognos, och den ska i första hand bära tillväxten och det oväntade. Vill du ta med den, använd en försiktig siffra. Och var ärlig mot dig själv om hur säker den är.
När siffran blir lägre än du hoppats
Skillnaden i exemplet är 650 000 kronor. Det finns tre ärliga sätt att hantera den. Och ett vanligt sätt som inte är ärligt.
Det första är att dela ut mindre nu. Det andra är att skjuta en investering eller sänka tillväxttakten. Det tredje är att dela ut i två steg. En extra bolagsstämma senare under året kan besluta om mer utdelning. Då vet du mer om hur året faktiskt går. Det fria egna kapitalet måste fortfarande räcka.
Det vanliga sättet är att dela ut hela beloppet. Sedan hoppas ägaren att det löser sig. Ofta gör det inte det. Hålet hamnar hos leverantörerna eller på skattekontot. Där är den höga kostnadsräntan 17,5 procent enligt Skatteverket. Ligger 650 000 kronor där kostar det omkring 9 500 kronor i månaden. Det är pengar som går till ränta i stället för till ägaren.
Och kostnaden stannar inte vid räntan. Den syns i sömnen sista veckan i månaden. Den syns i samtalet med banken. Du behöver mer kredit och har inget bra svar.
Det här är ingen avancerad ekonomi. De ägare jag har visat de fem raderna för brukar förstå dem direkt. Ändå görs räkningen sällan.
Skälet är inte bristande kunskap. Skälet är att ingen äger frågan. Byrån gör bokslutet. Revisorn granskar det. Styrelsen skriver förslaget på ett möte där resultatet redan står på bordet. De flesta som lovar sig själva att göra annorlunda nästa år gör inte det. Tolv månader senare står de på samma ställe. Ingen håller dem kvar vid beslutet när vardagen tar över.
Gör det här i veckan
Ta fram ett papper och skriv fem rader. Saldot på kontot i dag. Den buffert du vill ha. Amorteringarna fram till nästa stämma. De investeringar som redan är beslutade. Pengarna som tillväxten binder, räknat på er egen andel bundet kapital.
Räkna ner till slutsumman. Jämför den med den utdelning du tänkt dig. Använd dina egna tal, inte mina. Skillnaden mellan de två siffrorna är det du behöver prata med styrelsen om, innan stämman.