Varför bolaget får ont om pengar just när det går som bäst

Det här är ett av de vanligaste samtalen jag har med ägare. Orderboken är full. Personalen springer. Omsättningen är upp en fjärdedel mot i fjol. Ändå är kontot nästan tomt sista veckan i månaden.

Ägaren säger ofta samma sak. “Vi växer men det syns inte på sista raden.” Eller ännu oftare: “Jag fattar inte var pengarna tar vägen.”

Svaret är nästan alltid detsamma. Pengarna har inte försvunnit. De sitter fast.

Pengarna går ut innan de kommer in

Varje affär har en tidsordning. Först köper du in material eller varor. Sedan betalar du löner för att tillverka eller leverera. Sedan skickar du fakturan. Sist väntar du på att kunden betalar.

Under den tiden ligger dina pengar i två fickor. Den ena heter lager. Den andra heter kundfordringar. Från dem drar du det du själv är skyldig dina leverantörer. Det som blir kvar kallas rörelsekapital.

Rörelsekapitalet är ingen kostnad. Därför syns det inte i resultaträkningen. Men det kräver pengar. Det syns på kontot.

Så länge bolaget står still märks det knappt. Lagret fylls på i samma takt som det töms. Kunderna betalar gamla fakturor medan nya skickas ut. Pengarna snurrar runt i samma hjul.

När bolaget växer måste hjulet bli större. Mer lager behövs. Fler och större fakturor ligger ute hos kunderna. Den extra påfyllnaden måste betalas. Den betalas med kontanter, långt innan kunden betalar.

Ett räkneexempel med 25 procents tillväxt

Tänk dig ett bolag som omsätter 60 miljoner kronor. Det växer med 25 procent på ett år. Omsättningen blir då 75 miljoner kronor. Ökningen är 15 miljoner kronor.

Anta att 20 procent av omsättningen är bunden i lager och kundfordringar. Leverantörsskulderna är redan avdragna. Den nivån ser jag ofta i handel och tillverkning. Räkna gärna med din egen siffra.

Den nya omsättningen binder då 15 miljoner gånger 20 procent. Det blir 3 000 000 kronor.

Anta vidare att bolaget tjänar 5 procent i rörelsemarginal på den nya försäljningen. Det ger 750 000 kronor i rörelseresultat. Bolagsskatten är 20,6 procent enligt Skatteverket. Efter skatt återstår 595 500 kronor.

Ställ siffrorna mot varandra. Tillväxten ger 595 500 kronor i vinst efter skatt. Den kräver 3 000 000 kronor i rörelsekapital. Hålet blir 2 404 500 kronor.

Med 15 procent bundet blir det mindre. Bra blir det inte. Då binds 2 250 000 kronor. Hålet blir 1 654 500 kronor.

Vinsten på den gamla omsättningen hjälper förstås till. Men den går ofta redan till amortering, investeringar och utdelning. Det är det rubriken handlar om. Bolaget är lönsamt. Det går bättre än någonsin. Och just därför tar pengarna slut.

Hålet växer med farten

Sprid ökningen jämnt över året. Då växer den bundna summan med ungefär 250 000 kronor i månaden. Varje månad du väntar med att räkna växer hålet ungefär så mycket.

Fortsätter bolaget att växa med 25 procent året efter blir ökningen större i kronor. Från 75 till 93,75 miljoner kronor är 18,75 miljoner. Med 20 procent bundet binds ytterligare 3 750 000 kronor. Samma procent. Större hål.

Det är här checkkrediten slår i taket. Det är här skatten skjuts en vecka och leverantörerna får vänta. Och det är här ägaren börjar sova dåligt sista veckan i månaden. Stressen följer med hem till middagsbordet.

Det finns tre spakar som minskar hålet. Kortare kundkredit. Mindre lager per såld krona. Längre betaltid hos leverantörerna. Varje spak sänker procentsatsen. Och procentsatsen gånger tillväxten är hålet.

Ett räkneexempel till. Bolaget ovan lyckas sänka andelen från 20 till 15 procent. Fem procentenheter av 75 miljoner kronor är 3 750 000 kronor. Det är mer än hela hålet från första tillväxtåret.

Den som inte rör spakarna behöver i stället finansiering. Då måste banken vara med innan behovet uppstår. Ett samtal i sista stund ger sämre villkor och mer stress.

De flesta ägare förstår det här när de ser siffrorna. Det som brister är sällan kunskapen. Det som brister är att ingen följer procentsatsen månad efter månad. Så glider den uppåt i tysthet.

Mät ditt eget hål den här veckan

Ta fram den senaste balansräkningen. Skriv upp lager och kundfordringar. Dra av leverantörsskulderna. Dela summan med omsättningen för de senaste tolv månaderna. Då har du din procentsats.

Multiplicera den med hur mycket du planerar att växa i kronor nästa år. Det är vad tillväxten binder. Jämför med vad du räknar med att tjäna efter skatt på den nya försäljningen. Skillnaden måste komma någonstans ifrån.

Det tar en halvtimme. Använd dina egna tal, inte mina. Och om den senaste balansräkningen är flera månader gammal har du redan fått ett svar.